Lär dig känna igen falska e-brev

Tror du att alla brev du får i din inkorg kommer från dina vänner eller affärskontakter och att de har ärligt uppsåt? Det ser ju så bra ut.

Långt ifrån. När det är högsäsong på skräp-fronten är ungefär 95 % av alla e-brev som far omkring på Internet falska, bluffar eller skräp. De allra flesta e-postleverantörer har ett filter som suddar bort det mesta av skräpposten, men trots det riskerar en genomsnittsanvändare att få 30-50 skräpbrev om dagen.

Hur känner du igen dem?

Du vet förmodligen helt säkert om du har investerat i Bitcoin eller någon annan kryptovaluta. Om du inte har det, hur kan det komma sig att du har 83.374 kronor på ett konto som måste tas ut nu, snart, annars förfaller kontot? Det kan ju kännas lockande att bara hämta ut en massa tusentals kronor utan att ha gjort något? En idealsituation? Naturligtvis finns det inga pengar, bara någon som vill ha dina personuppgifter.

Visst vet du att du inte har ansökt om ett lån på någon obskyr bank, som inte ens uppger sitt namn? Det är klart du inte har, men visst kan det kännas lockande att undersöka om någon har gjort ett misstag och ändå vill låna ut pengar till dig? Var så säker: ingen vill låna ut pengar. Istället vill de ha dina pengar.

Hurra! Du har vunnit en gratisbiljett till en bioföreställning. Ange bara alla dina personuppgifter och ladda ned apparna och bli lurad om och om igen.

Hur kommer det sig att skräpbreven bara flyter och flyter? Det kostar bovarna noll kronor att skicka en miljard brev och har man tillgång till en automatisk metod att samla in giltiga e-postadresser, så varför inte utnyttja den?

Gör tvärtom

  • Klicka inte på något i mailet. Sätt det i karantän i skräpmappen. Varje länk kan leda till farligt innehåll.
  • Undersök om mailet kommer från en betrodd källa, en vän, eller ett företag som du har affärer med. Fråga dem om de har skickat mailet. Och i så fall, varför!
  • Längst ned brukar det finnas en länk att klicka på för den som inte vill ha mera skräp, där du kan klicka för att avregistrera dig. Då visar du att du existerar och har läst brevet. Vips får du mera skräp.
  • Sudda bort.
  • Är brevet skrivet på något språk du inte förstår? Varför skulle någon av dina vänner skicka ett brev på kinesiska eller något annat konstigt språk? Sudda bort.
  • Är det inte konstigt att svenska Postnord skickar brev på ungerska? Postnord har genom sin tveksamma politik blivit en måltavla för allsköns häcklare och lögnare. Postnord säger om och om igen att de inte skickar ut några ebrev. Sudda bort.
  • Hur kommer det sig att din bank skickar ett brev till dig och ber om dina personuppgifter eller motsvarande? Har de inte uppgifterna redan? Klart de har. Sudda bort.
  • Varje bättre epost-klient har en skräpmapp. Förpassa alla sopor till skräpmappen. Då lär sig systemet vad du anser vara skräp.
  • Töm skräpmappen ofta.
  • Sätt upp hårdare filterregler för att ta bort skräp automatiskt. Filtrera till exempel bort alla mail från avsändare i .ru, .ua, .hu, .cn, .in, .eu, .xxx, .institute. Men de allra flesta skräpbrev kommer från .com.
  • Se upp med märkliga mailadresser, som
    kiranwaterhouse.com
    tradingwhatisee.com
    logoninjas.com
    zverstvo.com
    vivacesinvestments.com
    empower-university.com
    talkwithwebvisitor.com
    hgj156gh.diskstation.org
    globalhouseusa.com
    67660011.com
    mediaanabsfinancialservice.com

Trots all spamfiltrering fortsätter cyberkriminella att skicka miljardtals skräpbrev med bedrägligt innehåll varje dag. Breven smyger sig in i alla världens hörn. De kriminella fortsätter, eftersom det lönar sig. Om bara 0,1 % av mottagarna går på bluffen, blir det ändå en hel massa pengar att tjäna på att sälja personuppgifter och kontokortsnummer.

Gör tvärt om. Sudda bort skräpet!

De vill bara ha dina pengar!

Senaste Inlägg

Garmin på knä
juli 29, 2020